Mat i fin förpackning.

God mat kan man hitta på många ställen. Ofta hemma hos mamma kanske. I mitt fall mera sällan hemma hos mig då jag tyvärr inte begåvats med kulinarhänder, eller vad det heter.
Hur härligt är det då inte att få bli bjuden på mat?
Mat är energi och måste intagas varje dag. För vissa är det inget man tänker på, man äter så var det klart med det. Andra har ritualer och regler och lägger ner stor möda på att omgivning och känsla blir det rätta.
Jag åt Nepalesisk kofta i Helsingfors förra veckan. Gott!... men vi åt ute på trottoaren med rykande "bussdieslar" som bromsade upp några meter från min tallrik.
Denna vecka besökte jag Segelpaviljongen i Mariehamn.
Bussarnas frånvaro var påtaglig. Istället vimlade det av optimistjollar utanför fönstret. De såg ut som havets kålfjärilar. Vackert!
Atmosfären är härlig, med en bugande restaurangchef och Sonks nationalromantik som ett elegant omslagspapper kring allt.
Nå, hur var abborren?
Tjaaa... inte så dum... spännande med skummande musselsås... inte som "Glada laxens", men ändå...
Vinet var förbaskat gott förresten, men jag lade inte på minnet vad det hette.

Vad var det nu... nå´t australiensiskt... eeh...