...och sedan sång.

Då fotbollsgänget drog iväg på fortsatt festande med lekar och bus på annan plats, for jag iväg på sångkurs.
Det var länge sedan nu och jag kan inte skryta om min insats under kvällen.
Tänk vad fort man glömmer!!
Inte bara sång och text har blivit lidande under min frånvaro, utan även tekniken  .
Man får inte vara lat! Det straffar sig genast.
Det är bara att ta itu med det om det skall bli något.
Eugen Onegin projektet är ordentligt försenat och tar nu anspråk på den tid jag avsatt för Queen.
Det innebär att det definitivt inte finns tid för julsånger i år.
Jag har fått tacka nej till julkonserter som jag ombetts att medverka i. (ett litet snyft)
Vi får se hur allt fortlöper.
Jag vet inte om det var jag och kameran som var långsamma denna kväll eller om alla andra runtom var väldigt speedade, men det gick tammef-n inte att fånga folk på bild.

Min livliga och mycket engagerade sånglärare är ett exempel på detta fenomen.
Antingen hade hon en arm framför ansiktet eller ett notblad eller dök ner till golvet efter glasögonen eller...

Mitt femte försök. Ja, jag fick lägga ner helt enkelt, med "fotandet."
Kolla! Hon är suddig, liksom transparent.
Nu får jag lägga bakom örat att:
Om jag skall byta karriär så är det inte fotograf jag skall bli.