söndag 22 januari 2012

De får f-n duga.

Att vika tvätt är väl ett måste som man bara gör, så där bara, utan att reflektera, men...
para ihop strumpor ligger lågt på förlustelseslistan.
Ja, finns det maka par så funkar det, då är det väl ungefär som att ta ett parti Memory, men när man för femtionde gången står och håller i nå´n ful strumpa som egentligen ingen vill träda på sin fot för de har så dålig passform och förgäves försöker hitta den andra värdelösa strumpan....
Hallåååå!!! Terpiiiiiiii! ...när man behöööööver det!

Det är nu man skall plocka fram "nevvermajndtänket" eller...
"Det var väldans vad ni liknar varandra... är ni släkt eller nå´t?
Är ni inte?
Då får ni fan bli det, för nu skall ni paaaara er!"


Tillräckligt lika.
Jag kan ha dem på jobbet.
Där går jag ensam och hasar omkring i dunklet, vem bryr sig hur jag ser ut?

Kommentar från MEDELÅLDERS ELLE:
*Aaah, vi noterar att du skaffat det allra senaste!
Udda fotbeklädnad av fårpungssnitt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar