onsdag 4 januari 2012

Läste förresten nyss...

Leif GW Perssons självbiografi
"Gustavs grabb".

Så här tycker jag:
Den största delen handlar om hans barndom och är en stor hyllning av hans far och en sågning av hans mor.
Överlag så var det svårt att hitta pålitliga kvinnor i GW:s liv.
Boken är lättläst och synnerligen avklädd.
Inget verkar falla i skymundan.
Han uppvaknande sexliv och hans ungdom på väg in i kriminalitet beskrivs grundligt.
Kärleken till sin hedersknyffel till far och misstänksamheten mot sin mor får också stort utrymme.
Moderlikan var ett namn man ofta satte på på kor förr...
Varför kom jag att tänka på det, månne? (syrlig kommentar)
När halva boken var läst var han fortfarande vid barndomen.
Sedan kom några rader om giftemål, husköp och barn som föddes, bokutgivning...och sorgen över att inte få delta i arrangemangen av sin fars begravning... (moderns fel)
resten var *Geijeraffären.

Man kan väl säga att det skulle vara intressant att ta större del av GW:s vuxenliv. Han har ju jobbat med så otroligt många intressanta fall, mött så många märkliga människor mm.
Vi får väl ge oss till tåls angående detta. Det kanske kommer.

*Geijeraffären.
70-tal i Sverige. Regeringen med Palme i spetsen meddelades i en promemoria att Justitsieminister Lennart Geijer kunde anses som en säkerhetsrisk då han tagit som vana att besöka Doris Hopps bordell. Ett flertal andra politiker utpekades också, ex. den uppfattade hedersmannen Torbjörn Fälldin.
Palme nekade hårdnackat och DN krävdes på skadestånd.
GW:s del i det hela var att han utpekades som källan till DN.

Nu vet man att historien var i stort sätt sann.
Rugg-gubbar!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar